Musik og musikliv

MUSIK OG MUSIKLIV*

DANSKE UDE OG HJEMME

/1 Studenter-Sangforeningen havde paa sin Koncert i Odd Fellow Palæets lille Sal d. 1. December 18 nye danske Sange paa Programmet, hvoraf ikke mindre end 15 var Uropførelser. '%`i bringer Programmet:

Svend Erik Tarp: Vort Sprog. (Viggo

Bredsdorff).

Leif Kayser: Maa vi -? (Ludvig Hol-

stein).

Viggo Brodersen: Svalerne. (Kai Hoff-

mann).

Finn Høffding: En Purpurprik. (Tom

Kristensen).

Poul Schierbeck: Nu taler tyst. lyske

Studenter. (Alex Garff).

Aksel Agerhy: Kløver. (Helge Rode).

Beate Novi: Stille er det - (Harald H.

Lund).

Karl Clausen: Mælketanden. (Alex

Garff efter Matthias Claudius).

Fini Henriques: Elskovshymne. (Ha-

rald Bergstedt) .

Aage Larsen: Store tunge Aftenskyer.

(Aage Berntsen).

Knud Jeppesen: Morgen til Søs. (Val-

demar... Rørdam) .

Knudåge Riisager: Jeg gik mig over Sø

og Iand. (Alex Garff).

Vagn -Holmboe: Jylland. (Alex Garff). Franz Syberg: Fyn. (Alex Garff).

Hermann D. Koppel: Sjælland (Alex

Garff)~.

,Jørgen Bentzon: Lyse Land. (Alex

Garff).

Johan Hye-Knudsen: Kong Christian X af Danmark. (Hans Hartvig Seedorff Pedersen) .

Johan Hye-Knudsen gav sine mange Kollegers Sange en forstaaende og ildnende Udførelse.

Naar det var lykkedes at samle saamange Uropførelser paa en Koncert,skyldtes det Korets fortræffelige Arki-var, Expeditionssekretær Otto Macke-prang, der, med en aldrig svigtende Interesse og Forstaaelse, udvalgte Tek-sterne og fik Komponisterne interesse-rede i at skrive Musikken. Det er he-mærkelsesværdigt, at saa mange unge Komponister, der ellers ikke til Datohar dyrket Sangen som Speciale, varmed. Og alle vil sikkert være enige omat

, takke Otto Mackeprang for hans ~,,tore Kærlighed til Mandskorsang. Vi noterer, at Komponisterne var indbudt til Rusgilde i Moltkes Palæ efter Kon

eerten og Kaj Oluf Buch lod sine Russer synge en Sang af Svend Erik Tarp -. I de grønne Skove, Tekst: Johs. V'. Jensen, ogsaa en Uropførelse og tilmed den første i Foreningens Historie ved en Rusoptagelse. Koncerten blev gentaget (1. 6. December i store Sal, udvidet med Alsang.

/1 Inge Bech-Bruuns Schubertaften fik en meget anerkendende Omtale i Daghladene. Else Marie Bruun Kvartetten medvirkede med Schuberts A-moll.

/1 Joh. Bentzon blæste d. 11. December Iberts Fløjtekoncert i Statsradiofonien under Erik Tuxens Direktion.

/1 Københavns Drengekor og Unge Tonekunstneres Orkester havde fuldstændigt udsolgt til sine to Koncerter, Mandag d. 2. December med Jos. Haydn: »Skabelsen« I og II Del og Onsdag d. 11. December med »Skabelsen« III Del og Beethovens Symfoni Nr. 2.

For Solister, Kor og Orkester var Fremførelsen klangligt vel afbalanceret ol, man frydede sig over de friske unge Mandsstemmer.

11 Knudåge Riisagers »Partita« i Góteborg.

Góteborg Handels og Si,5fartstidning skriver: .. . Glådjeåmne nr. 2 på den koncerten var Knudåge Riisagers »Partita« får orkester. Med vilken vitalitet och med vilket sprudlande musikantisk humbr ffir icke Riisager sina musikaliska, tankar til torgs. Det finns ingenting av konventionalism ock móglig hoklårdom i denna. musik. Den år sig sjålv, frisk, levande och så vålsignat naturlig. Riisager har under solblanka sommerdagar vandrat i Blekingekustens skårgård. Han har gått dår vågen fram, han har legat dår på rygg i starrgråset, kånt doften från havet och fóIjt himlens farande skyar in åver tegarna och stengårdesgårdarna. Han har sett allt detta, levt med folket. Han har målat av alltsammans, och det har blivit till musik. Gubevares, ingen musikaliskt naturmåleri - det år man så rådd får nu får tiden - ~,1en musik. Låt gå får hara musik, ren ofårfalskad musik. T. o. m. sjålvaste Händel har ett ~*)ga på honom, når han går på Blekingevå,gnarna. I varje fall har lian blandat fårgen till den fårsta tavlan »Entrata«. Allt som allt åger denna Riisager~musik en' myckenhet av charme. bet rytmiskt suggestiva. går ofta. utanp I~t (le tematiska. intressena. Den »moderna« koloriten finns dår. Att klangen stundom. blir hård och från beror icke på dissonanserna. som sådana, utan på instrumentationen, som medvetet efterstråvar denna. verkan. Den elegiska dialogen mellan ett. par trumpeter var vål också ett sådant dår typiskt och uppfriskande Riisagerexempel. Ja, man skulle ha lust att sm,,Itprata. långe om denna. musik. Man blir lycklig Bver att (let finns sådanna, månniskor som Riisager, som fórr en stund kan glåmma. sorgen och ångesten i vårlden och fór en gångs skull se livet och glådjen i vitógat - eller kanske år det ågat blilitt. Jag tror det, får Riisagers musik var blå. Den var blå och solbelyst. Frisk, cloftande av saltstånk. och somniarblommar. Och fórst och fråmst var

(len en årlig, konstfull musik, framsprungen ur en ofrånkomlig, betvingande indgivelse.

Sixten Eckerbergdirigerade koncer-ten - - . Riisagers nyhet gestaltades medfika mycket f~~rståelse som entusiasm..Gåsta Nystroem.

// 3 glade Komponister. Bestyrelsen for (ten kulturelle Fond har for indeværende Aar bevilget Ebbe Hamerik en Belønning paa. 1000 Kr. for 01). ».Marie Grubbe«, og efter Indstilling fra musikraadets almindelige Udvalg, Otto Mortensen Lange-Müller Stipendiet paa 1000 Kr.

Endelig har Bestyrelsen for Dansk Komponist-Forenings 25 Aars Jubi, læumsfond (1. 5. Decemb6r belønnet Finn Høffding med Erespræmien paa 1000 Kr.

Aksel Agerby.