Kinetik - läran om rörelsekonsten

Af
| Årgang 39 (1964) nr. 06 - side 195-196

Ivo Cramer

Kinetik - läran om rörelsekonsten

Varje människa har en naturlig fallenhet att urskilja roreisens och Ijudets rytm. Få människor forstår, att vad de egentligen urskiljer är kraft. Vi kan uppfatta rytmen och ljud-variationerna i en melodi, som vi ser en musiker spela. Om vi ser musikern spela på en TV-skarm - och Ijudet skulle falla bort -kan vi ända uppfatta om melodien är livlig eller langsam, glad eller sorglig, därför att vi upfattar hans satt att använda sin kraft. Nar vi ser på balett, är det kraften vart in-tresse koncentrerar sig om, kraften, som formår rytmen och som roreisen uttrycker. Om kraften i en rörelse är snabb, stark och direkt blir vår upplevelse av den helt annan an om den är langsam, svag och indirekt. Vi känner omedvetet till dessa egenskaper hos kraften och tycker oss uppfatta tankar och känslor hos människor genom att bedöma deras minspel, kroppshållning, handrörelser, gångsatt o. s. v. Inom baletten och scenkonsten borde forståelsen av dessa kraftens egenskaper vara medvetna. Det borde vara ett obligatoriskt ämne för alla balettdansare och skådespelare att studera läran om rörelsekonsten, s. k. kinetik.

En numera bortglömd och kanske för manga okänd teoretiker på det området var den tjeckiskfödde Rudolf von Laban. Efter aka-demiska studier i Paris och Wien gjorde han långa resor över heia världen för att studera primitiva folkslags förelsevanor och energi-ursprung. Han var dansör och koreograf under 20-talet i Tyskland. Señare delen av sitt liv ägnade han at att fördjupa och perfek-tionera sina undersökningar om roreisen och kraften. Dessa teorier förde honom till slut in på industriens område, dar han utarbe-tade nya metoder för träning och urval av fabriksarbetare och gjorde undersökningar om arbetsprocesser och yrkesval.

Rörelsekonsten används i balett, pantomim, drama och andra slags sceniska förestäl-ningar, även film och television. De roreiser, som dar används, har inte bara en yttre kontur. De har också en inre spänning, en dynamisk kvalitet. Labans teorier om roreisens egenskaper och hur vi tekniskt skall använda oss av dem, borde betyda mer an de gor idag. Sarskilt danskonsten borde dra lärdom ur dem.

Varje rorelse består av en kombination av kraftegenskaper. Dessa kraftegenskaper står i forhållande till tre grundfaktorer: tid, spänning och rum. En rorelse kan i tiden vara snabb eller langsam. Dens spänning kan vara stark eller svag och dens riktning i rummet direkt eller indirekt. Om vi förändrar en eller två av dessa egenskaper hos en och samma rorelse får denna en helt annan mening. Genom kombinationer av tre av dessa sex egenskaper, snabb, langsam, stark, svag, direkt, indirekt, en för varje faktor (tid, spänning, rum) erhåller man åtta grundegenska-per, som en rörelse kan ha. De är: vräng, tryck, glid, flyt, slag, dask, klapp och snart. T.ex. kombinationen langsam, stark, direkt = tryck. Eller kombinationen snabb, stark, direkt = slag. Med utgångspunkt från dessa åtta grundegenskaper kan vilken som helst rörelsekombination analyseras med hansyn till den dynamiska kvalitén. Det vore stor lättnad för instruktorer och pedagoger om denna form för analys av egenskaperna hos rörelser, även de allra enklaste, vore mer allmänt känd.

Den tredje faktorn, rummet, har stor betydelse för dansarna. Människokroppen lyder unda bestämda lagar i forhållande till rummet, som den ror sig i. Alla rörelser uppstår genom att förflytta kroppen, eller delar av den, från en position i rummet till en annan. Om kroppen är i rörelse eller står still, är den omgiven av rummet. Narmast kroppen finns ""rörelsens sfär"", vårs alla delar kan nås med utsträckta armar eller ben utan att förflytta sig från platsen. Utanför denna sfär ligger rummet, vilket man kan nå endast genom att förflytta sig från platsen. Gör man det, skapar man en ny sfär. Man bar alltså sin egen rörelsesfär med sig, hur man an förflyttar sig i rummet.

Rummets tre dimensioner har alla en riktning och en kontra-riktning: hög - djup, vänster - höger, framåt - bakåt. Mellan dessa sex dimensionala riktningar löper diagonaler från centrum av en imaginär kub, som vi tanker oss att vi står i, ut till de åtta hörnen. Alltså åtta nya riktningar. Mellan dessa ligger sex diametrar, en för varje dimension, tillsammans tolv stycken. Alla dessa tjugosex riktningar i rummet utgår från rummets centrum.

Den rumslära, som här beskrivits i stärkt förenklad form, är en viktig del av kinetik. Kinetiken - läran om rörelsekonsten kunde ha stor betydelse för unga ballettdansare, koreografer, pedagoger och instruktorer. Det vore intressant att få se den införd i studieplanen vid våra skandinaviska utbildningsanstalter för dessa.