Grammofon

Af
| DMT Årgang 43 (1968) nr. 04 - side 107-109

Artiklen er indscannet fra det trykte magasin; der tages forbehold for fejl

Annonce

Edition s

Annonce

Annoncér hos Seismograf

GRAMMOFON

ELVERSKUD

Niels W. Gade: Elverskud. Medvirkende: Kirsten Herman-sen, Gurli Plesner, Ib Hansen, Det kgl. Operakor og Det kgl. Kapel. Dir.: Johan Hye-Knud-sen. - FONA S 6 Stereo. »Elverskud« - et af vor romantiske musiks dyrebareste værker - foreligger nu på plade som nr. 6 i Fona-serien »Dansk musik med Det kgl. Kapel«. Blev det så den store romantiske — eller om man vil: fantasifulde og sødmefyldte - oplevelse, man havde håbet på? Næppe. Men lad os ikke underkende de gode momenter: Nocturnen, der indleder kogleriet ved Elverhøj, afsnittet med Elverkongens Datter, kælent og forførende sunget af Kirsten Hermansen, og slutningen, hvor Hr. Oluf kommer hjem fra sit natlige eventyr.

Optagelsen fandt sted for ca. et år siden, og 21. maj 1967 blev pladen anmeldt i radioen på grundlag af et bånd. Men først nu i februar 1968 er den blevet publiceret. Det vides, at der har været store vanskeligheder, såvel med redaktionen af båndet som med reproduktionen af pladen. Disse vanskeligheder er stort set overvundet. Tilbage bliver, at selve optagelsen og opta-gelsesteknikken ikke står på højde med de andre Fona-plader. Ib Hansen som hr. Oluf er ladt temmelig meget i stikken i første halvdel. Han er dækket af orkesteret, og så har man i mange tilfælde taget optagelser med, hvor han har været for træt til at tage sin høje toner. Han er først på højde med sig selv til aller sidst, hvor han kommer hjem fra Elverhøj. Der tager han de høje toner uden besvær, klangen folder sig helt ud, og han formår her med dramatisk kraft at løfte slutningen op i den sfære, hvor den hører hjemme. Hvis hele pladen havde været sådan, havde den været i international klasse. Man kan indvende, at Ib Hansens stemme er for mørk til hr. Olufs parti, men man må anerkende val-

get af ham for hans dramatiske styrke. Gurli Plesners stemme er som skabt ti! at synge moderen. Man følger hende i hendes ængstelse over sønnens natlige escapade.

Koret - Det kgl. Operakor - er fint. Det synger med en smuk ungdommelig klang, og i Det kgl. Kapels præstation glæder man sig over de mange fortræffelige soloblæsere. Johan Hye-Knudsen er den myndige leder, der holder sammen på tropperne.

Pladens omslag byder på en virkelig nyskabelse, l den engelske oversættelse af Robert Naurs instruktive introduction kaldes »Elverskud« for »Fairy Spell«. - Meget fint! Men Gade ejede selv et engelsk klaverpartitur, der var udkommet i London hos Novello, Ewer & Co. Her hedder det »The Erl-Kings Daughter«, og det er under denne titel, at værket er kendt i England.

Sven Lunn.

OKÄND WEBERN PÅ SKIVA

Fiera hittills okända verk av Anton Webern från åren narmast fore forstå världskriget har nyligen åter-funnits i manuskript, bl. a. en liten sang för röst och stråkkvartett, skizzen till en sonat för cello och piano och inte mindre an tretton korta orkesterstycken i samme stil som de berömda opus 10, alla kom-ponerade mellan 1910 och 1913. Tre av de senare har spelats in på en ny skiva på Amerikanska Columbia (LM6441/MS-7041) med musik av Webern, Schönberg och Alban Berg. Schönberg représenteras av den symfoniska versionen av »Tema och variationer» opus 43B och Berg av den komplette sviten ur operan »Lulu». Ytterligare ett stycke av Webern ingår, ett ungdomsverk från 1903 med titeln »Im Sommerwind», skrivet helt i en senromatisk, efter-Wagners k stil med många tecken på inflytanden från Richard Strauss. Men alldeles bortsett från det intressanta i att här höra en tjugoårig, sedermera världsberömd tonsättares forstå komposition for orkester är musi-ken väl värd att lyssnas till for sin egen skull. For att vara ett verk av en nybörjare, vid denna tid så gott som helt utan professionell skolning är det helt enkelt häp-nadsväckande. Hur snabbt Webern utvecklade sin omisskännliga personstil visar de knappt tio år yngre orkesterstyckerna, som uropfördes så sent som 14 april forrå året. Skivomslaget anger stolt »First recording» for de båda Webern-verken. Han hoppas att publikmot-tagandet ská bii vad denna ut-märkt sammanställda, spelade och producerade skiva ská bii vad den förtjäner och att Amerikanska Columbia ska känna sig manat att fortsätta presentationen av »den okände Webern». Hans posthumt offentliggjorda verk utgör redan minst lika mycket i speltid raknat

som de av tonsättaren själv opus-betecknade trettioen kompositionern a.

Utmärkt dirigent for denna Co-lumbia-skiva är Eugene Ormandy, orkestern Philadelphias symfoniorkester och sopransolist i Alban Bergs »Lulu-Suite« Luisa De Sett. Ormandys personliga bekantskap med Alban Berg förtjänar att näm-nas i sammanhanget och även att idéen till denna symfoniska svit ur operan delvis växte fram vid samtal mellan tonsättaren och denna skivinspelnings dirigent. Framföran-det präglas också av stor trohet mot partiturets musikaliska krav och framförallt den Wienska stiltradition som saknas så katastrofalt i t. ex. Robert Crafts - f. ö. sjalvsvåldigt omstuvade - inspel-ning av samma verk i det for några år sedan utgivna albumet »The Music of Alban Berg».

Ove Nordwall.

Årgang 43/1968, nr. 04